Sammanfatning sem 12-13 april 2012

FSLs Forskarseminarium och Nordiska seminarium möte12-13 april 2012

Sammanfattning.

Seminariet gästas denna gång av två amerikanska poeter, Forrest Gander och C.D. Wright samt av tonsättaren och litteraturvetaren Axel Englund.

Närvarande vid seminariet var: C.D. Wright, Axel Englund, Ulf Eriksson, Anne Möller, Göran Sommardal, Sara Mannheimer, Jasim Mohamed, Oscar Rossi, Magnus Jacobsson, Peter Söderberg, Hanna Nordenhöök, Viktoria Jäderling, Johns Swedenmark, Emma Warg, Forrest Gander, Niclas Nilson, Magnus William-Olsson, Sorin Masifi, Marcus Huss, Anders Olsson, Ann Hallström

 

Lördagen den 12 april

Lördagsmorgonen var kylig och gästerna skyndade in i HUS 28 som vore de en tidig marsdag trots att häggen hägglikt stod i blom.

Undertecknad hälsade alla välkomna och i synnerhet de två långväga gästerna, presenterade FSL, dess olika grenar och verksamheter, inledde den sedvanliga presentationsrundand av deltagare samt presenterade seminariets förste talare Forrest Gander.

Forrest började sin framställning med att referera till en artikel om biologi och bilingualitet som visade att två- och flerspråkighet främjade intelligensen och allt möjligt annat. Därefter gick han över till en klargörande exposé över amerikansk översättningshistoria. Där drog han en distinkt linje mellan före och efter Pound. Med liknande emfas behandlade han Robert Blys insatser under 70-talet och i synnerhet hans berömda antologi Leaping poetry från 1975. Gander betonade översättningslitteraturens relativa litenhet amerikansk utgivning men menade att den översatta litteraturen efter 1970-talet fått ett stadigt vidgat inflytande inte minst på poesin som är Ganders eget fält. Om den latinamerikanske litteraturen tidigare dominerat som influens har under de senaste decennierna i synnerhet fransk och tysk poesi, liksom i någon mån asiatisk, vunnit i inflytande (viktiga namn här är förstås Jerome Rothenberg samt Rosemarie and Keith Waldrup) och numera håller de flesta större universitet ambitiösa översättningsprogram. Så gick Gander över till att tala om sin egen omfattande översättningsverksamhet som framförallt har spanskan men också i någon mån japanskan som främmande part.  Han talade om bokstavlighet, lingvistisk och kulturell specificitet, om att representera originalet i översättningen och interaktionen mellan de involverade språken. Slutligen berättade han om de tvåspråkiga poetiska former han laborerat med. Samtalet efteråt blev livligt och rörde alltifrån kinesiska och arabiska översättningstraditioner i relation till den amerikanska och svenska, gränsbegreppet, dess uppläsning och reetablering i översättandets praktiker, cesurer, hantverklighet och jämförelsens avgörande handling i översättningsarbetet och diktandet, till genuint tvåspråkighets betydelse för tänkande och livsvärld.

Så tog vi paus för lunch.

Efter lunch höll Axel med benägen hjälp av Anders Olsson en lysande framställning om Paul Celans diktning och musiken. Han började med att tala om Todesfuge och det tveeggat problematiska mottagande diktens fick i tysk press och mottagandets förhållande till en viss, i Tyskland bärande, föreställning om musik. Celan försökte, argumenterade Axel framgångsrikt, etablera en annan idé om musik i sin diktning, ett arbete som givetvis hade en grund i hans nödtvungna omvärdering av ”det tyska” som språk-, kultur- och idéhistoriskt koncept. Axel gick så över till några exempel på tonsättningar av Celans poesi. Hans första exempel var den ungerska tonsättaren Kurtágs tonsättningen ”Tübingen, Jänner”. Axel spelade först upp Celans egen inläsning av dikten som – vilket ofta sker – väckte stor förundran hos dem som tidigare inte hört honom läsa, därefter spelade Axel upp Kurtágs stycke och lät oss samtidigte läsa dikten i original och i engelsk översättning. Exemplet väckte en mångfacetterad diskussion. Anders Olsson pekade på hur Celans poesi i sig själv ständigt reviderar sina positioner och liksom kritiserar sitt språk i syftet pröva uttryckets gränser. Vi talade om hur tonsättningen föreföll bero snarare av inläsningen än av texten och om hur Celan själv i sina uppläsningar frångår radbrott och lägger till en rytmik som så att säga inte är läsbar ur diktens textuella representation. Vi talade också om hur Kurtágs tolkning måste förstås som hermeneutisk, en veritabel läsning av dikten som öppnar för en lång rad innebördsinsikter. Därefter gick vi över till dikten ”Fadensonnen” och två tonästtningar av den, av Wolfgang Rihm och Harrison Birtwistle. Den senare tonsättaren använde sig intressant nog av den tysk-engelska poeten och översättaren Michael Hamburgers översättning av dikten. Ånyo fick vi anledning att tala om hur radbrotten ska läsas i Celans poesi. Vi talade vidare om förhållandet mellan nonsens och mening hos Celan, liksom valet av dikter bland de tonsättare som satt musik till hans poesi. Något rörde vi även den art av respekt som såväl litteraturkritiska uttolkare som översättare och tonsättare ofta ålagt sig i närmandet till Paul Celans poesi. Möjligen en attityd som numera är på väg att nyanseras, vilket Axel mycket fina bok Still Songs: Music In and Around the Poetry of Paul Celan är exempel på.

Nästan talare var C.D. Wright, vars framställning bar titeln ”Everyone needs one untranslatable song”. Hon berättade om sin kamp för att erövra spanskan och att få tillgång till ett främmande språk, hur språket därigenom öppnade ett landskap av såväl fält som avgrunder. men hon talade också om hur studiet av ett liksom ointagligt, hjälplöst främmande språk belyser det egna språket med ett okänt ljus som får dess själva skelett att anta osäkra positioner. Framställningen öppnade för en mycket intressant diskussion kring ”modersmål” erövrade språk och poetologiska dogmer. Är inte idén om poesins nödvändiga modersmålslighet i själva verket en ifrågasättbar kliché? Finns det ett ”core-beeing” att möta i det extrema moders-målets läten? Är det osägliga i själva verket inte poesin modersmål? Samtalet blev differentierat och mycket rikt på uppslag, om också fattigt på definitiva svar.

Anne hade lagat underbar paj och pastasallad och annat som vi förtärde alltmedan dagen bara fortsate och fortsatte i en underligt tillganade sol.

Kl. 20.00. vidtog uppläsning. Först läste Forrest och Emma Warg. En veritabel uppvisning i brilliant översättningskonst och musikalitet. Därefter, liksom kontrastivis, i en helt annan ton- och taktart C.Ds och Niclas Nilsons dikter resp. översättningar av desamma. Jag tror sällan FSL och HUS 28 har hyst en mer koncentrerad och precis poesiuppläsning. Efter uppläsningen fortsatte vindrickandet och kvällen kulminerade i dans till Oscar Rossis låtlista.

Söndagen den 13 april

På söndagsmorgonen kl. 11.00 träffades vi igen i HUS 28, Forrest, C.D., Magnus Jacobson, John Swedenmark, Emma Warg, Niclas Nilson och undertecknad. Nu fick vi möjlighet att närläsa några översättningar. Det blev en extremt givande session som rörde sig om såväl enskildheter som allmänheter och som pekade såväl på de två diktarnas djupt olika poesier som på hur de två översättarna med fantastisk finess förhållit sig till, löst och lagt ut originalen i sina svenska versioner. Hela detta samtal finns utlagt till nedladdning och lyssning på FSLs podcastsida http://fslpodcast.blogspot.se/

Magnus William-Olsson

Schema seminarium12-13 maj

FSL:s Forskarseminarium lördagen den 12 och Söndagen den 13 maj 2012.

Lokal: Hus 28, KKH, Holmamiralens torg, Skeppsholmen, Stockholm.

Obs! jag sänder ut tre texter med detta medelande 1. ett utdrag ur Axels bok. 1. Två dikter av C.D. Wright i original och i Niclas Nilsons översätning (”Obscurity and Ampathy” samt ”Obscurity and Aftershocks”. 3. En dikt av Forrest Gander ”Mano” i original och i Emma Wargs översättning ”Hand”.

Schema:

LÖRDAG DEN 12 MAJ

Kl. 10.00. Magnus William-Olsson hälsar alla välkomna.

kl. 10.10. Forrest Gander föreläser under rubriken ”Cesar and the Leap: The Situation of Translation in the  

USA”

kl. 12.30 -13.30 Lunch.

Kl. 13.30. Axel Englund och Anders Olsson talar om Paul Celan och Musiken

kl. 15.00. Paus

kl. 15.30. CD. Wright föreläser under rubriken “Everyone needs one untranslatable song - it's Merwin's translation from Argentine poet Roberto Juarroz's 7th vol. of Vertical Poetry.”

kl. 17.00 Middag

kl. 19.30. Offentlig Poesiuppläsning: C.D. Wright och Forrest Gander i original och översättning. Vin, umgänge och dans

SÖNDAG DEN 13 MAJ

kl. 11.00-13.00. Samtal kring Forrest Ganders/Emma Wargs ”Mano” och C.D. Wrights/Niclas Nilsons ”Doldhet och efterskalv”

SAMANFATTNING 21-22/4.12

FSLs Forskarseminarium och Nordiska seminarium möte 21-22 april 2012

Sammanfattning.

Seminariet ägnades denna gång Gunnar Wærness och Mikael Nydahls gemensamma arbete. Det gästades också av den ryska poeten, översättaren och filologen Olga Sedakova och av den Zimbabwiske musikern Tipei Marazanye.

Närvarande var Gunnar Wærness, Mikael Nydahl, Emma Warg Barbara Lönnqvist, Anna-Lena Renqvist, Helena Boberg, Vendela Fredricson, Anette Salmander Tatjana Brandt,  John Swedenmark, Ulf Eriksson, Else-Britt Kjellqvist,  Peter Mickwitz, Tipei Marazanye, Gro Jørstad Nielsen, Magnus Jacobsson, Mikaela Taivassalo, Merethe Granlund, Helga Krook, Malin Kivelä, Olga Sedakova, Lars Hermansson, Annika Bäckström samt undertecknad.

Stockholmsvåren var stockholmsvårlik när vi i regnet samlades i hus 28.

     Undertecknad hälsade alla välkomna och berättade om FSLs två seminarier, Forskarseminariet och Nordiska seminariet som denna gång sammanstrålade i Stockholm. Därefter lämnades ordet till Mikael Nydahl och Gunnar Wærness som presenterade sin egenartade översättarverkstad och sitt arbete med dels Gennadij Aigis och Velimir Chlebnikovs diktning. Samarbetet rymmer också en rysk/tjuvasjisk filial, ett svenskt och ett norsk och ett ryskt förlag, praktisk översättningsverksamhet samt festivalarrangemang och seminarier. De berättade om hur arbetet med Aigi lett över i arbetet med Chlebnikov. Ett av de intressanta sambanden dem emellan var att sovjetmänniskorna hade viss tillgång ti Chlebnikovs poesi, till skillnad från mycket annan modern dikt, och att den därför blev viktig för att förstå den läsarhorisont Aigi arbetade mot under sovjetåren. De beskrev också sin översättarverksamhet som i grunden praktisk, för att inte säga icke-teoretisk, men tillade att de såg arbetet med den bok som detta seminarium hoppas lägga grunden till som ett försök att sätta ord på och faktisk beskriva det arbete de faktisk gjort tillsammans.
    Därefter läste Mikael Nydahl  en underbar förläsning om Velimir Chlebnikov som bar rubriken ”Diktens vi”.
    Arbetet hade, menade Mikael, två viktiga utgångspunkter, dels Osip Mandelstams idé om filologi i den konkreta meningen av ”kärlek till ordet” som – enligt Mandelstam (och visade det sig Mikael) – syftar till att bryta upp ”nuets isolering”. Den andra utgångspunkten var Erich Auerbach Mimesis den väldiga kritiska studie,  med flykten och exilen som grund och ett möjligt världssammanbrott till fond. Hos Auerbach fann Mikael dels att ”läsningen av texten” är den enda giltiga vägen till kunskap om texten. Och dels att texter alltid skvallrar om sin tillkomst, sin historicitet, i berättandet som sådant. Diktens världsbild står att finna i sådana saker som syntaxen och konjunktionerna. Rubriken till hans föreläsning visade sig syfta på alla de positioner som översättaren måste hantera, framförallt måste hen kunna såväl läsare som ställföreträdande läsare i diktens olika historiska kontexter, alltså såväl den presenta diktens ställföreträdande läsare, som författardiktens ställföreträdande läsare. Tanken öppnade för en intressant reflektion kring översättandets rolltagande som förstärker idén om översättningen som en performativ kritik och analogin till skådespelarens och musikerns interpretativa arbete.
Men mycket måste förbli i det främmande under översättningsarbetet. Filologin, menade Mikael, måste å ena sidan vara en form för kunskap och å den andra en form för förtvivlan.
     Därefter gick Mikael in på att tala om Chlebnikov och förståelsen av det ryska avantgardet, som – tycktes det honom – var fast förankrat i en historisk vrång- eller skevbild. Han beskrev målande det amorfa verk som är Chlebnikovs, omtagningarna, anekdoterna, förhållandet mellan plan och tillfällighet. En rad intressanta frågor kring verkbegrepp och filologins föremål kom upp till diskussion.
     Samtalet efteråt blev livligt. Chlebnikovforskaren Barbara Lönnqvist kunde i mångt och mycket komplettera Mikaels bild. Tanken på översättning som en historiefilosofisk praktik ventilerades. Mikael formulerade också vackert tanken på att traditionen inte finns som tradition förrän någon vänder sig till den, frågar efter den. Att traditionen är en tom plats tills någon tilltalar den. En hel del blev också sagt om avantgardbegreppet.  Om form och genomförande i termer av ritning och bygg. Gunnar och Mikael fick också tillfälla att beskriva en del av hur de praktiskt arbetar och Gunnar berättade om hur de ibland kallar på ”den blinde mannen” – den enda läsaren som man verkligen kan lite till i vissa lägen.

Därefter tog vi oss till Moderna Muséet och åt lunch.

Efter lunch föreläste den ryska poeten Olga Sedakova  under rubriken ”Om ordet” om dikt, språk och ljudande. Hon talade ryska och publiken hade försetts med en översättning till svenska. Föreläsningen handlade i stora drag om förhållandet mellan ljud, kropp och mening i poesin. Hennes självklara utgångspunkt i den guld-silvriga ryska poesitraditionen från Pusjkin över Mandelstam till sjuttiotalets ”Nya renässans” bröt in i den skandinaviska poesin denna eftermiddag med stor intensitet. Sedakova bryter med skillnaden skrift/läte upp cementerat dikotomiserade förhållanden mellan natur-kultur, tecken-betecknat, läte-mening och lyckas från sin utgångspunkt knyta an till den stora diskussion som mer eller mindre underjordiskt förts på Forskarseminariet länge – den som söker ett nytt och oprövat sätt att handskas med ”The lingusitic turn”, ja hela det postsaussureska paradigmet.

     Efteråt följde en intressant diskussion kring det sagda kring talande fysiologi, Chlebnikov, enskilda nyckeläten i dikter, form och bunden form, etc.
     Därefter var det Gunnar Wærness tur att tala. Han hade med sig den  zimbabwiske musikern Tipei Marazanye. Gunnar började med att berätta om sitt arbete med utomeuropeisk poesi och hur ett behov uppkommit av att tillägna sig andra poetiska betraktelsesätt, grundade i görandet, praktiken. Denna rörelse i hans arbete hör också samman med arbetet att förstå det traditionella i Aigis och Chlebnikovs verk. Tillfälligheter och musikintresse kom honom  att börja studera Mbira, ett musikinstrument som härstammar från södra Afrika och som bland annat ackompanjerar Zimbabwisk såväl traditionell som modern poesi.  Gunnar och Tipei spelade sidan och sjön en rad olika, såväl traditionella som klassiska, sånger/dikter. De berättade också om musiken, ursprung och teman.
     Efteråt fick de en rad olika frågor rörande musikens, instrumentets och texternas art och härkomst. Vi kom att tala om det profetiska, berättelsernas framåtsyftning, kolonialismen och de perspektiv och förflyttningar de tvingar en europeisk diktar till i förhållande till exempelvis poesi från södra Afrika. Gunnar utvecklade också konceptet ”mötesplats” som ett användbart och böjligt begrepp i de diskussioner han och Mikael för inom sin verksamhet.

Efter middagen samlades vid till uppläsning. Kvällen inleddes och avslutades med dikter av Olga Sedakova. Men huvudparten var en oförglömlig uppläsning på norska, svenska och ryska av Velimir Chlebnikovs dikter. Efteråt drack vi vin, och dansen vidtog till musik från Karibien, Etiopien, Brasilien, tango från Rio de la Plata och Finland, samt – till slut – Talkning Heads m.fl. Hus 28 stängdes och en hop irrade sig vidare ut i den kyliga vårnatten.

Söndag den 22

Vi träffades en skara i hus 28 och talade först igenom lördagen, samt gick igenom fortsättningen på Gunnars och Mikaels arbete med skriften för skriftserien. Vi talade om skriftseriens framtid och om de vidsträckta tankefält som helgens samtalat öppnat för men ännu inte tagit bruk. Sedan satte vi oss att närläsa Chlebnikovdikter. Det blev – som så ofta vid Forskarseminariet – en höjdpunkt: att med hela lördagens kör av sagt och osagt omkring sig kunna fördjupa sig i dikternas detaljer, strategier och tilltal.

Jag kände mig lite rusig av sinnesrörelse och tanknystan när jag satt mig p cykeln och cyklade hem.

Magnus William-Olsson

FORSKARSEMINARIET den 21-22 april

Diktens »vi«Om traditioner, tradering, översättning

Lördag 21/4
* 10:00–10:30. Gunnar Wærness och Mikael Nydahl presenterar sig & sin översättarverkstad.

* 10:30–12:00. Mikael Nydahl talar om arbetet med Velimir Chlebnikov under rubriken »Diktens vi«.

* 13:30–15:00. Den ryska poeten Olga Sedakova föreläser under rubriken »Om ordet« om dikt, språk och ljudande, samt samtalar med sin svenske översättare Mikael Nydahl. Språk: ryska, svenska och engelska.

* 15:00–17:00. Gunnar Wærness talar tillsammans den zimbabwesiske musikern Tipei Marazanye om musik, tradition, text och tradering i Zimbabwe. Språk: norska, shona och engelska.

* 19:00. Chlebnikoc uppläsning. På ryska, norska och svenska. Uppläsare: Olga Sedakova, Gunnar Wærness och Mikael Nydahl

Söndag 22/4
* 11:00. Mikael Nydahl läser och diskuterar nytolkade Chlebnikov-texter på svenska.

Därefter sammanfattande diskussioner och fria reflektioner över gårdagens föreläsningar.

FORSKARSEMINARIETS MÖTEN UNDER VÅREN 2012

Under kritikfetivalen22-25/2 i Köpenhamn/Malmö håller Forskarseminariet i tre program.

Torsdagen den 23 kl.18.00 – 20.00 på LOFTET i Malmö Håller vi två seminarier med utgånspuntk i skriftseriens två första titlar

- ”Översättningspoetik”:

Ett seminarium om John Swedenmarks bok Baklängesöversättning – och andra texter. Nummer 1 i FSL/Ariels skriftserie ”Litterär Kritik”.

Medverkande: John Swedenmark, översättare, kritiker och författare, samt

Magnús Sigurðsson, isländsk språkvetare och översättare.

- ”Poesins aktualitet”:

Ett seminarium om Magnus William-Olssons bok Läsningens föregår texten – poesins aktualitet. Nummer 2 i FSL/Ariels skriftserie ”Litterär Kritik”.
Medverkande: Magnus William-Olsson, poet och kritiker, samt Ann Lingebrandt, författare och kritiker på Helsingborgs Dagblad.

Fredagen den 24/2 kl. 19.00 Håller vi ett seminarium med utgångspunkt i Anders Olsson bok Ordens asyl.

- ”Skrivande och exil”:

Med anledning av boken Ordens asyl, Inledning till den moderna exillitteraturen av Anders Olsson hålls ett seminarium om skrivande och exil, med danska och svenska författare som har personlig erfarenhet av exil och asyl.
Medverkar gör bland andra: Anders Olsson, poet, kritiker och litteraturvetare. Ángela Inés Garcia, poet, översättare och skribent.
Murat Alpar, poet och översättare.
Mustafa Can, författare och journalist.
Moderator: Magnus William-Olsson, poet och kritiker.

Helgen den 21 och 22/4 Ägnas forskarseminarier Michael Nydahls och Gunnar Wærness översättningsprojekt. Gästföreläsare blir bland annat den ryska poeten Olga Sedakova.

Helgen den 12.13 Maj Gästas seminariet av de amerikanska poeterna, översättarna och ledare för det berömda översättningsprogrammet på Brown University, Forrest Gander och C.D. Wright. Seminariet kommer också att behandla tonsättaren och litteraturvetaren Axel Englunds foskning och bok Still Songs: Music In and Around the Poetry of Paul Celan om Paul Celan och musiken.

Utöver  Forskarseminarierna fortsätter vi vårt samarbete med KKH och STDH kring POESILABBET. Följ den verksamheten på WWW.POESILABBET.SE

Sammnfattning: Forskarseminariet den 10-11 december 2011.

Forskarseminariet ägnas denna helg åt den norska kritikerns och fotografen Kari Løvaas projekt kring ”skam”. Projektet prövar begreppet och företeelsen ”skam” sådan den tematiseras, beskrivs och förklaras i konst, litteratur, teologi och filosofi.

Lördag den 10 december

För ett ögonblick löste det fuktigt kalla dimmiga decembervädret upp sig i sol som dock ånyo suddades ut i regn och moln alltmedan de församlades samtal tätnade och komplicerades. Med vid seminariet denna gång var: Kari Løvaas, Else-Britt Kjellqvist, Anette Sallmander, Sara Mannheimer, Gro Nielsen, Magnus Jacobson, Ulf Eriksson, Helga Krok,  Anne Möller, Ulrika Nielsen, Tatjana Brandt, Moa Franzén, Anna-Lena Renqvist, Ulla Gabrielsson, John Swedenmark, Elisabeth Hjort, Göran Sommardal, Paula von Seth och Magnus William-Olsson.

Magnus W-O hälsade alla välkomna och presenterade FSL, den nya hemsidan www.kritikerseminariet.nu samt skriftseriens två första titlar och de församlade presenterade sig för varandra.

Därefter introduktionsföreläste Kari Løvaas. Hennes föreläsning bar titeln ”Rätten att finnas – bebolighetens former” och rymde en rad uppslagsrika läsningar av alltifrån Freud, till Roberto Bolaño, Harry Matinsson, Lars Gustafsson, Giorgio Agamben, Durs Grünbein, Levinas, Charles Bernstien, Ekelöf, Paul Celan och ännu fler. En lång rad infallsvinklar prövades, från teologisk spekulation kring den helige ande till förbindelsen mellan skam och skamlöshet, begreppen ”unheimlich”och ”propioseption”, bekännelsen och själviscensättningens genrer och traditioner, blindhetens tema och den moraliska skammen. En ytterst komplex och rik reflektion kring skammen som mänskligt villkor, som estetik, tankefigur och filosofiskt objekt vävdes samman i Karis föreläsning.

     Diskussionen efteråt blev animerad. Göran Sommardal påpekade faran i att låter temat bli för vitt, eftersom som skammen låter sig användas till att tala om så mycket. John Swedenmark påpekade att det fanns ett grundläggande optimistiskt drag i Karis föreläsning, som om skammen trots allt kan överkommas, Anette talade om teatern som möjligt föremål för tankar kring blottande och döljande. Ulf diskuterade skammens förhållande till nåden. Magnus W-O talade om förhållandet mellan ”att finnas” och ”att bebo”. Sammantagen kom diskussionen i mycket att handla om blottandet och döljandet samt form och formlöshet.

Efter fortsatta samtal under lunchen vidtog Else-britt Kjellqvists föreläsning.

Else-Britt berättade först om sitt långvariga forskande kring skam. Hon upphäll sig vid erfarenheter från sin psykoanalytiska praktik och talade om de böcker hon skrivit med skammen som tema.

Inledningsvis delade gjorde hon en distinktion mellan röd och vit skam. Den röda skammen fungerar som ett slags varningssignal, tillsammans med skulden strukturerar den vårt samvete. Den röda skammen är förbunden med eros och skapandet.

Den vita skammen däremot är förstenande, förlamande och förintande. Den hör till Thanatos och är vingklippande. Inte sällan leder den till döden. Här talade Else-Britt vidare om ”existentiell skam” som handlar om frågan ”är jag i grunden älskad eller oälskad?”, om att bli avisad i sitt älskande och om ”total skam” som kategoriskt pekar ut den drabbade som ”fel”.

Hon talade vidare om förhållandet mellan skam och skapande, om skamlöshet. Här läste hon också en dikt ur sin samling Jordmannen. Hon talade om ”skambärarna” som bär andra skam, om ”skamoffer” – personer som blivit utsatta och som skäms trots att de är offer och inte förövare. Hon talade om skammen som ett försvar mot relationslöshet och intighet. Hon talade ”skambörda och skamhot” varvid hon tog Anders Paulruds författarskap till exempel, om ”offentlig skam” (där Harry Martinsson var ett exempel) och om ”skamlösheten” som en försvarsstrategi mot skam.

Vidare förelade hon seminariet skammens ”sju stationer” som en möjlighet att ta sig ur svår skam. Stationerna var, som följer: 1. Bristen. 2. Illusion. 3. Spricka. 4. Självkännedom. 5. Sorg. 6. Längtan. 7 Ett liv i verkligheten och sanning (uthärdandet).

Hon talade Andedräkt av Koppar av Rabbe Enckell. Om Synd och skam och slutligen om Kristus, skammen och den gudomliga kärleken.

Else-Britts rika föreläsning följdes av en intressant diskussion. Elisabeth talade om förbindelsens mellan sorg och skam. Else-Britt poängterade ”vittnets” och bevittnandets roll i skamöverkomelsen. Vi talade en hel del om kärlek och hat, om förhållandet mellan gudomlig och mänsklig kärlek i relation till skam, om berättelse och bekännelse och mycket annat.

Efter en kort paus, blev det Elisabeth Hjorts tur att föreläsa.

Hennes föreläsning inleddes med ett citat ur skapelseberättelsens skambeskrivning då Adam och Eva gömmer sig i busken och Gud frågar efter dem. Hon talade i förbindelse med Løgstrup om skammen som oförmåga att gömma sig för sig själv. Hon talade om identiteten och identitetsblivandet och – i samband med Agamben – om skammen som en grund för subjektiviteten. Levinas som var en av föreläsningens huvudgestalter diskuterades med avseende på skam och Elisabeth påpekade att här bryter fenomenologins perspektiv mot psykoanalysens, eftersom skammen definieras av den andre, och redan innan jaget blivit till. Hon talade om Augustinus och guds blick och refererade till Derridas nakna skam i badet inför kattens blick. Elisabeth talade vidare om skam i förhållande till mäns respektive kvinnors skapande och menade att kvinnor i högre grad ”gör något av ” sin skam. Vidare talade hon den absolut Andre och den radikalt negativa teologin i förbindelse med Levinas. Härifrån gick hon över till Gayatri Spivak och läsningar av den negativa estetiken. Judit Butlers sena vändning mot sorgen som transformerande kraft var ett annat tema. Slutligen talade hon om Hanne Örstavik, Brigitta Trotzig och avsiktslösheten inför den andres ansikte.

Diskussionen blev lika vid som föreläsningen var rik på uppslag och perspektiv. Paula talade om det sydafrikanska zulubegreppet ”Ubunto” och sannings- och försoningskommittéernas arbete efter apartheid. Vi talade om Bekännelsen, om att blottandet alltid och är ett döljande, om Karl Ove Knausgård och självskadebeteenden. Ulf talade om värdigheten som företeelse och begrepp i samtiden. Många talade om den samtida själviscensättningskulturens förhållande till skam och skamlighet. Helga talade om hur gränserna mellan fiktivt och faktiskt, offentlig och privat tenderar att suddas ut. Kari tog upp Benjamins strumpa, den som vändes ut och in i hans barndom utan att gränsen mellan inre och yttre någonsin blev tydlig. Tanja talade om begreppet ”privat” utveckling från 1700-talet till idag och påpekade att oppositionen privat/offentlig kanske är en historisk parentes. Paula talade om hur filmen, fotografiet och TV förändrat villkoren för det privata och det offentliga.

Diskussionen var allt annat än över när vi bröt upp seminariet och förvandlade det offentliga seminariebordet till ett privat matbord. Anne hade lagat fantastisk mat.

Kl. 19.00 började kvällens program.

Magnus W-O hälsade den mångtaliga publiken välkomna, ett stort antal hade anslutit till kvällens öppna program.  Han presenterade FSLs verksamhet och det faktum att kvällen firade de två första titlarna i Forskarseminariets skriftserie. Sedan presenterade han sin egen bok, nr 1 i serien Läsningen föregår skrifter – Poesin aktualitet. Han nämnde att en poetisk pendang till skrifter, antologin En stad utan murar, finns att ladda ner som podpoesi på adressen www.podpoesi.nu  John Swedenmark talade sedan vackert och mångtydigt om sin egen bok i serien, Baklängesöversättning – och andra texter. Han avslutade med att läse en av bokens texter, en allegori över översättandet som låter sig förstås som en översättningspoetik.

Anna Lindal anslöt och spelade några Bachdekonstruktioner. Musik som kritik, kritik som musik, vidareskrift och extension i rummet och tiden. Hennes framförande fick dagen längsta och innerligaste applåd. Och helgen med signifikanta skamögonblick inträffade då undertecknads mobiltelefon ringde mitt under framförandet. ”Låt mig dö – genast! !Öppna dig jord!” Men Anna lyckades genom en inkluderande kommentar visa att frågan om skam låter sig förstås som en fråga om form och formlöshet, om kontinuitet och diskontinuitet.

Efter Annas framförande vidtog dans, vin och umgänge.

Söndagen den 11 december

På söndagen kl. 11.00 samlades en liten skara till sammanfattande samtal om lördagens diskussioner. Anette visade en kort och fascinerande film på temat skam. Filmen väckte en diskussion till liv om sanning och lögn, inre och yttre, psykoanalys och fenomenologi, ja om allt det vi talat kring under lördagen.

Kari läste sedan Kafkas novell ”En läkare på landet” som gav upphov till långa och intrikata tolkningar kring förhållanden som författare-protagonist, dröm-verklighet, rodnad-sår, blottande-döljande, skam-skuld, skam-sorg, skam-ångest och mycket mycket mer.

Slutligen berättade Kari lite om hon planlagt arbetet med skriften framöver.

Vi tog adjö och skingrades i den bleka vinterdagen.

Magnus William-Olsson

Schema Nästa Forskarseminarium

Forskarseminariet den 10-11 december 2011. 

                                Jeg kom til verden med et vakkert sår, det var alt jeg var utrustet med.

                                                                                                (Franz Kafka)

Forskarseminariet ägnas denna helg åt den norska kritikerns och fotografen Kari Løvaas projekt kring ”skam”. Projektet prövar begreppet och företeelsen ”skam” sådan den tematiseras, beskrivs och förklaras i konst, litteratur, teologi och filosofi.

SCHEMA

Lördag den 10 december

Samling kl. 10.00. Magnus William-Olsson hälsar alla välkomna. Presentationsrunda.

10.30 – 12.00. KARI LØVAAS föreläser + diskussion.
12.00- 13.30. Lunchpaus
13.30- 15.00. ELSE-BRITT KJELLQVIST föreläser + diskussion.
15.30- 17.00. ELISABETH HJORT föreläser + diskussion.
17.00-19.00 Middagspaus

19.00 Välkomna till kvällens evenemang.

19.30. JOHN SWEDENMARK och MAGNUS WILLIAM-OLSSON presenterar det två första böckerna i FSLs nya skriftserie ”Ariel/Litterär Kritik”.


20.30. ANNA LINDAL framför Bachdekonstruktioner.

VIN och DANS

Söndagen den 11 december

Samling kl. 11.00. Kari läser högt ur Kafkas ”En landsens lege”  + sammanfattande samtal.

12.30. Magnus William-Olsson presenterar något av Forskarseminariets verksamhet 2012.

Kari Løvaas är kritiker och fotograf. Hon är verksam i Morgenbladet och har publicerat artiklar och essäer i åtskilliga skandinaviska tidskrifter. Har under många år varit en av huvudpersonerna i FSLs verksamheter.

Elisabeth Hjorth är poet, romanförfattare, kritiker och teolog. Hennes senaste bok är romanen Hängivelsen (Norstedts 2011).

Else-Britt Kjellqvist är poet, essäist och psykoanalytiker. Hon har skrivit flera böcker om skam, bland annat Rött och vitt – Om skam och skamlöshet (Carlssons 2006).

Anna Lindal är violinist, hon har varit professor i violin vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och är nu dekan för den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs Universitet.

Plats: Hus 28, Holmamiralens torg 8, Skeppsholmen, Stockholm.

OBS! Vänligen anmäl intresse för att delta till magnuswo.fsl@gmail.com senast söndagen den 4 december.

Vid evenemanget på kvällen den 10e krävs ingen föranmäl.

V Ä L K O M N A!