står öppet för såväl konstnärliga som akademiska forskare, verksamma vid eller utanför de akademiska institutionerna. Seminariet har ett "editorial board" som består av författarna till titlarna i vår skriftserie.Forskarseminariet samlas till helgträffar med utgånspunkt i aktuella forskningsprojekt. Seminarierna hålls på olika platser i Stockholm. FSL:s forskarseminarium stöds av Svenska Akademien.

måndag 14 maj 2012

Sammanfatning sem 12-13 april 2012

FSLs Forskarseminarium och Nordiska seminarium möte12-13 april 2012

Sammanfattning.

Seminariet gästas denna gång av två amerikanska poeter, Forrest Gander och C.D. Wright samt av tonsättaren och litteraturvetaren Axel Englund.

Närvarande vid seminariet var: C.D. Wright, Axel Englund, Ulf Eriksson, Anne Möller, Göran Sommardal, Sara Mannheimer, Jasim Mohamed, Oscar Rossi, Magnus Jacobsson, Peter Söderberg, Hanna Nordenhöök, Viktoria Jäderling, Johns Swedenmark, Emma Warg, Forrest Gander, Niclas Nilson, Magnus William-Olsson, Sorin Masifi, Marcus Huss, Anders Olsson, Ann Hallström
 

Lördagen den 12 april
Lördagsmorgonen var kylig och gästerna skyndade in i HUS 28 som vore de en tidig marsdag trots att häggen hägglikt stod i blom.

Undertecknad hälsade alla välkomna och i synnerhet de två långväga gästerna, presenterade FSL, dess olika grenar och verksamheter, inledde den sedvanliga presentationsrundand av deltagare samt presenterade seminariets förste talare Forrest Gander.

Forrest började sin framställning med att referera till en artikel om biologi och bilingualitet som visade att två- och flerspråkighet främjade intelligensen och allt möjligt annat. Därefter gick han över till en klargörande exposé över amerikansk översättningshistoria. Där drog han en distinkt linje mellan före och efter Pound. Med liknande emfas behandlade han Robert Blys insatser under 70-talet och i synnerhet hans berömda antologi Leaping poetry från 1975. Gander betonade översättningslitteraturens relativa litenhet amerikansk utgivning men menade att den översatta litteraturen efter 1970-talet fått ett stadigt vidgat inflytande inte minst på poesin som är Ganders eget fält. Om den latinamerikanske litteraturen tidigare dominerat som influens har under de senaste decennierna i synnerhet fransk och tysk poesi, liksom i någon mån asiatisk, vunnit i inflytande (viktiga namn här är förstås Jerome Rothenberg samt Rosemarie and Keith Waldrup) och numera håller de flesta större universitet ambitiösa översättningsprogram. Så gick Gander över till att tala om sin egen omfattande översättningsverksamhet som framförallt har spanskan men också i någon mån japanskan som främmande part.  Han talade om bokstavlighet, lingvistisk och kulturell specificitet, om att representera originalet i översättningen och interaktionen mellan de involverade språken. Slutligen berättade han om de tvåspråkiga poetiska former han laborerat med. Samtalet efteråt blev livligt och rörde alltifrån kinesiska och arabiska översättningstraditioner i relation till den amerikanska och svenska, gränsbegreppet, dess uppläsning och reetablering i översättandets praktiker, cesurer, hantverklighet och jämförelsens avgörande handling i översättningsarbetet och diktandet, till genuint tvåspråkighets betydelse för tänkande och livsvärld.

Så tog vi paus för lunch.

Efter lunch höll Axel med benägen hjälp av Anders Olsson en lysande framställning om Paul Celans diktning och musiken. Han började med att tala om Todesfuge och det tveeggat problematiska mottagande diktens fick i tysk press och mottagandets förhållande till en viss, i Tyskland bärande, föreställning om musik. Celan försökte, argumenterade Axel framgångsrikt, etablera en annan idé om musik i sin diktning, ett arbete som givetvis hade en grund i hans nödtvungna omvärdering av ”det tyska” som språk-, kultur- och idéhistoriskt koncept. Axel gick så över till några exempel på tonsättningar av Celans poesi. Hans första exempel var den ungerska tonsättaren Kurtágs tonsättningen ”Tübingen, Jänner”. Axel spelade först upp Celans egen inläsning av dikten som – vilket ofta sker – väckte stor förundran hos dem som tidigare inte hört honom läsa, därefter spelade Axel upp Kurtágs stycke och lät oss samtidigte läsa dikten i original och i engelsk översättning. Exemplet väckte en mångfacetterad diskussion. Anders Olsson pekade på hur Celans poesi i sig själv ständigt reviderar sina positioner och liksom kritiserar sitt språk i syftet pröva uttryckets gränser. Vi talade om hur tonsättningen föreföll bero snarare av inläsningen än av texten och om hur Celan själv i sina uppläsningar frångår radbrott och lägger till en rytmik som så att säga inte är läsbar ur diktens textuella representation. Vi talade också om hur Kurtágs tolkning måste förstås som hermeneutisk, en veritabel läsning av dikten som öppnar för en lång rad innebördsinsikter. Därefter gick vi över till dikten ”Fadensonnen” och två tonästtningar av den, av Wolfgang Rihm och Harrison Birtwistle. Den senare tonsättaren använde sig intressant nog av den tysk-engelska poeten och översättaren Michael Hamburgers översättning av dikten. Ånyo fick vi anledning att tala om hur radbrotten ska läsas i Celans poesi. Vi talade vidare om förhållandet mellan nonsens och mening hos Celan, liksom valet av dikter bland de tonsättare som satt musik till hans poesi. Något rörde vi även den art av respekt som såväl litteraturkritiska uttolkare som översättare och tonsättare ofta ålagt sig i närmandet till Paul Celans poesi. Möjligen en attityd som numera är på väg att nyanseras, vilket Axel mycket fina bok Still Songs: Music In and Around the Poetry of Paul Celan är exempel på.


Nästan talare var C.D. Wright, vars framställning bar titeln ”Everyone needs one untranslatable song”. Hon berättade om sin kamp för att erövra spanskan och att få tillgång till ett främmande språk, hur språket därigenom öppnade ett landskap av såväl fält som avgrunder. men hon talade också om hur studiet av ett liksom ointagligt, hjälplöst främmande språk belyser det egna språket med ett okänt ljus som får dess själva skelett att anta osäkra positioner. Framställningen öppnade för en mycket intressant diskussion kring ”modersmål” erövrade språk och poetologiska dogmer. Är inte idén om poesins nödvändiga modersmålslighet i själva verket en ifrågasättbar kliché? Finns det ett ”core-beeing” att möta i det extrema moders-målets läten? Är det osägliga i själva verket inte poesin modersmål? Samtalet blev differentierat och mycket rikt på uppslag, om också fattigt på definitiva svar.

Anne hade lagat underbar paj och pastasallad och annat som vi förtärde alltmedan dagen bara fortsate och fortsatte i en underligt tillganade sol.

Kl. 20.00. vidtog uppläsning. Först läste Forrest och Emma Warg. En veritabel uppvisning i brilliant översättningskonst och musikalitet. Därefter, liksom kontrastivis, i en helt annan ton- och taktart C.Ds och Niclas Nilsons dikter resp. översättningar av desamma. Jag tror sällan FSL och HUS 28 har hyst en mer koncentrerad och precis poesiuppläsning. Efter uppläsningen fortsatte vindrickandet och kvällen kulminerade i dans till Oscar Rossis låtlista.

Söndagen den 13 april
På söndagsmorgonen kl. 11.00 träffades vi igen i HUS 28, Forrest, C.D., Magnus Jacobson, John Swedenmark, Emma Warg, Niclas Nilson och undertecknad. Nu fick vi möjlighet att närläsa några översättningar. Det blev en extremt givande session som rörde sig om såväl enskildheter som allmänheter och som pekade såväl på de två diktarnas djupt olika poesier som på hur de två översättarna med fantastisk finess förhållit sig till, löst och lagt ut originalen i sina svenska versioner. Hela detta samtal finns utlagt till nedladdning och lyssning på FSLs podcastsida http://fslpodcast.blogspot.se/

Magnus William-Olsson


fredag 11 maj 2012

Schema seminarium12-13 maj




FSL:s Forskarseminarium lördagen den 12 och Söndagen den 13 maj 2012.

Lokal: Hus 28, KKH, Holmamiralens torg, Skeppsholmen, Stockholm.



Obs! jag sänder ut tre texter med detta medelande 1. ett utdrag ur Axels bok. 1. Två dikter av C.D. Wright i original och i Niclas Nilsons översätning (”Obscurity and Ampathy” samt ”Obscurity and Aftershocks”. 3. En dikt av Forrest Gander ”Mano” i original och i Emma Wargs översättning ”Hand”.



Schema:



LÖRDAG DEN 12 MAJ



Kl. 10.00. Magnus William-Olsson hälsar alla välkomna.

kl. 10.10. Forrest Gander föreläser under rubriken ”Cesar and the Leap: The Situation of Translation in the  

USA”

kl. 12.30 -13.30 Lunch.

Kl. 13.30. Axel Englund och Anders Olsson talar om Paul Celan och Musiken

kl. 15.00. Paus

kl. 15.30. CD. Wright föreläser under rubriken Everyone needs one untranslatable song - it's Merwin's translation from Argentine poet Roberto Juarroz's 7th vol. of Vertical Poetry.”



kl. 17.00 Middag



kl. 19.30. Offentlig Poesiuppläsning: C.D. Wright och Forrest Gander i original och översättning. Vin, umgänge och dans







SÖNDAG DEN 13 MAJ



kl. 11.00-13.00. Samtal kring Forrest Ganders/Emma Wargs ”Mano” och C.D. Wrights/Niclas Nilsons ”Doldhet och efterskalv”