SKAMSEMINARIUM 7-8 december

tisdag 5 november 2013

SKAMSEMINARIUM 7-8 december

FSL:s forskarseminarium bjuder in till SKAM-seminarium 7-8/12 i HUS 28, Holmamiralens torg 8, Skeppsholmen, Stockholm.

OBS! Vill du vara med på seminaret under DAGTID, anmäl intresse snarast till magnuswo.fsl@gmail.com Antalet platser är begränsat

Utgångspunkten för seminariet är boken Och de såg att de var nakna – skam och beskydd av Kari Løvaas. För information om boken se http://karilovaas.blogspot.se/

Seminariets anmälda deltagare kommer att få sig tillsänt ett kapittel ur boken som pdf men boken kan också köpas t.ex. via www.adlibris.com eller genom att sända ett mail till info@ariel.nu

Program

Lördag den 7 december (anmälda deltagare):

10.30 – Magnus William-Olsson hälsar välkomna.
10.45- 11.45 Essäföreläsning med utgångspunkt i boken av Jonas Brun. Titel: Silvan Tomkins, Anita Bryant, Jean Genet, Lana Turner, Wayne Koestenbaum, Kari Løvaas, Frank O’Hara, och Tony Kushner i en pågående revidering av skammens manus.
12.00-12.30 reaktioner och samtal.

12.30-13.30 Lunch

14.00-15.00 Essäföreläsning med utgångspunkt i boken av Anna-Karin Selberg. Titeln: Känslan av det ohyggliga.

15.30-17.00 Samtal kring det sagda.

Lördag kväll: Föreställning. Release. Fest. Fri entré. ÖPPET FÖR ALLMÄNHETEN!
19.30-20.00. , Film/performance av Anette Sallmander: "TaTau - att hamra in kontakt med sin historia - 3 generationers förkroppsligade erfarenheter."
20.15-20.45. Musik: Peter Söderberg spelar nutida och tidig musik för luta.
20.50 – 21.20. Kari Løvaas läser ur sin bok.

Mingel och dans. Vin att köpa.

Söndag den 8 december (anmälda deltagare)

11.00-13.00 Högläsning ur boken och samtal kring det skedda. Samtalet spelas in och publiceras sedan som podcast.

Jonas Brun är poet, romanförfattare och essäist. Hans senaste roman,Skuggland, tilldelades SRs romanpris förra året. För mer info se t.ex: http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/jonas-brun-skuggland/

Anna-Karin Selberg
är författare och filosof. Hon har skrivit två romaner och arbetar på en avhandling

Anna-Karin Selberg skriver på en avhandling om begreppet "ethos" hos Heidegger. En recension av hennes senaste roman kan läsas på:

http://www.svd.se/kultur/litteratur/testosteron-och-tranad-i-okenaction_655501.svd

Peter Söderberg är lutenist. Han spelar dels mycket gammalmusik dels nutidamusik och är en av den svenska musikvärldens främsta lutenister och tillika musikskribent i bl.a. Nutida Musik. Lyssna t.ex. på skivorna Liuto con forza (2010) eller Fantasies & Chansons (2011) båda finns på Spotify.

Anette Sallmander är mimare, skådespelare, regissör, performancekonstnär, mm

Under ett par år har hon arbetat med ett projekt om skam vid kursen ”Performativa praktiker” på Dans och Cirkushögskolan i Stockholm. Se .tex. http://limmud.se/?page_id=1823

Seminariet äger rum i hus 28, Holmamiralens torg 8, Skeppsholmen, Stockholm. För karta följ länken
https://maps.google.se/maps?q=Holmamiralens+torg+8&ie=UTF-8&hq=&hnear=0x465f77fd8ceda721:0x84401ba3a953f5ab,HOLMAMIRALENS+TORG+8,+111+49+Stockholm&gl=se&ei=GT-aUvjTIunzygPA8ICIAw&ved=0CDEQ8gEwAA

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

SKRIFTSERIEN

ARIEL LITTERÄR KRITIK
Utges av FSL:s forskarseminarium i samarbete med Ariel förlag.
Skriftserien undersöker den litterära kritikens former och förutsättningar, med utgångspunkt i tanken att också kritiken är en del av litteraturen, och att det litterära i sig är en kritisk verksamhet.
De två första titlarna utkommer i december 2011.
En bok 120 kronor. Två böcker 200 kronor
Beställes via info@ariel.nu eller via tel: 073-9894537.

ARIEL LITTERÄR KRITIK [1]
LÄSNINGEN FÖRGÅR SKRIFTEN. POESINS AKTUALITET
av Magnus William-Olsson

Vad är det som sker när textens stumma bokstäver omvandlas till ljudande dikt? Hur går det till när det skrivna väcks till liv? Traditionellt är det med självklarhet skriften som står i centrum för den litterära kritikens uppmärksamhet. Själva ordet »litteratur« pekar ut det skrivna ordet som föremål för det kritiska tänkandet, och i försöken att besvara litteraturens grundläggande fråga – »När blir dikten till?« – tillmäts skrivakten en motsvarande betydelse. Texterna i denna bok vill närma sig frågan om diktens tillblivelse från det andra hållet, genom att ställa inte orden som läses i centrum, utan istället den som läser dem: kroppen, blicken, rösten. Det är inte i skrivakten, utan i läsakten som dikten blir dikt. I en serie essäer skisserar poeten, översättaren och kritikern Magnus William-Olsson ett litteraturbegrepp som utgår från detta diktens ständiga behov av, och förmåga att aktualiseras.
Omfång 160 sidor.

ARIEL LITTERÄR KRITIK [2]
BAKLÄNGESÖVERSÄTTNING OCH ANDRA TEXTER
av John Swedenmark

Ända sedan Stéphane Mallarmé en gång i modernismens barndom talade om »versens kris« har uppbrottet från den bundna metern framstått som den moderna diktens främsta kännetecken. Men vad betyder det att vår tids vers är »fri«? Hur hanterar den grundläggande metriska dimensioner som rytm och klanglighet? Vad spelar radbrotten för roll i den? För översättaren och metrikern John Swedenmark går dessa frågor att sammanfatta i en övergripande fråga, som lyder »Vad är det vi översätter när vi översätter modernistisk dikt?« I texterna i denna bok skisserar han ett svar på denna fråga. Traditionellt har den moderna poesins visuella dimension – diktens grafiska gestalt – betonats. Swedenmark förlägger istället sin uppmärksamhet till dess akustiska dimension: Han lyssnar efter dess intonationsgestalt. Med utgångspunkt i poeten och metrikern Augustin Mannerheims arbete med begrepp som prosodi och puls föreslår han frasen som den moderna poesins grundläggande enhet.
Omfång 160 sidor.

ARIEL LITTERÄR KITIK [3]
PERFORMAT KRITIK
- konstens kunskap, kunskapens konst -
En antologi redigerad av Magnus William-Olsson

Frågan om konstens kunskapsvärde har sällan varit så aktuell som nu. Å ena sidan tycks samhället i allt högre utsträckning jämställa konst med förströelse, å den andra akademiseras de konstnärliga utbildningarna, och den så kallade »konstnärliga forskningen« etableras som akademisk disciplin. Men i vad mån kan konsten sägas leda till kunskap? Och i vilka avseenden kan kunskapandet sägas vara en konst? Med stöd i begreppet »performativ kritik« prövar antologins författare förutsättningarna för denna utveckling. Hur kan den konstnärliga interpretationen och dess särskilda sensibilitet, sådan den uttrycker sig till exempel i översättarens, skådespelarens, musikerns eller kritikerns praktiker, tjäna till utgångspunkt för att besvara sådana frågor? I fem föreläsningar, hållna vid fsl:s forskarseminarium, öppnar denna antologi alternativa vägar att tänka kring konsten som kunskapsform. I antologin medverkar poeten magnus william-olsson, översättaren mikael nydahl, skådespelaren gunilla röör, filosofen marcia sá cavalcante schuback och skriftställaren john swedenmark.

ARIEL LITERÄR KRITIK [4]
OCH DE SÅG ATT DE VAR NAKNA
- Om skam och beskydd
av Karie Løvaas (övers. Lars Andersson)

Skam vet alla vad det är. Varje gång vi befunnit oss på fel plats vid fel tidpunkt, blivit iakttagna då vi trott oss vara ensamma, brutit en social kod, svikit någon, har vi kommit i kontakt med denna sammansatta känsla av utsatthet, hämning, jagförlust. I de skandinaviska samtidslitteraturerna har skammen blivit ett allt vanligare tema; och parallellt har skamlösheten som litterär hållning kommit att uppfattas som en emancipatorisk strategi. I Och de såg att de var nakna tar sig den norska kritikern och fotografen Kari Løvaas an fenomenet: i bokens fjorton kapitel läser hon bland andra Hanne Ørstavik, Kristian Lundberg, Dag Solstad, Karl Ove Knausgård och Marja-Liisa Vartio. Med utgångspunkt i den personliga erfarenheten, och i dialog med filosofer och diktare som Celan, Weill, Lévinas, Sartre och Agamben, närmar hon sig tematiken utifrån tanken att skammen kanske ändå inte bara är en hämsko, utan också rymmer kunskaper, nödvändiga att bärga. Den är ett existentiellt och mellanmänskligt grundvillkor, ett slags sensibilitet, där vår förmåga att uppfatta och tolka den andre synliggörs – eller kommer på skam. Den är en förmåga som i sin tur är oupplöslig med ett annat etiskt grundvillkor: tilliten.

ARIEL LITERÄR
KRITIK [5]
METHODOS
– Konstens kunskap,
kunskapens konst –
En antologi
redigerad av Magnus William-Olsson

I vardagen är ”metod” ett ord med motstridiga konnotationer. Å ena sidan signalerar det noggrannhet, trovärdighet och pålitlighet. Å den andra tråkighet och brist på spontanitet. Grekiskans methodos är sammansatt av leden meta (”efter”) och hodos (”väg”). Alltsedan människan började tänka över hur kunskap vinns har frågan om metoden varit aktuell och inom vetenskaperna är den lika självklar som att dag följer på natt. Men hur är det för konsten? När den nu i kraft av den ”konstnärliga forskningen” står inför att formalisera sitt kunnande aktualiseras på nytt kunskapsteorins grundbegrepp. Alla konstnärer som ansöker om de nya forskningsmedlen förväntas till exempel redogöra för sin metod. Men är metod alls ett aktuellt begrepp för konstens kunskapande? I denna antologi reflekterar fem personer utifrån denna fråga; bildkonstnären Jan Håfström, filosofen Jonna Lappalainen, dramatikerns och regissören Christina Ouzounidis, pianisten och tonsättaren Mats Persson och poeten Magnus William-Olsson.

ARIEL LITTERÄR KRITIK [6]
Eva Lilja:Poesins Rytmik - En essä om form och betydelse.

Erfarenheten av rytm är en av våra mest grundläggande. Den återkommer i alla tänkbara skalor – från hjärtats slag och kroppens rörelser till dagarnas och årstidernas gång. Rytmen är därför också ett av de kraftfullaste red- skapen vi förfogar över för att förstå och strukturera världen. Medvetet och omedvetet ordnar vi vår omvärld i rytmiska gestalter. Rytmen är också ett av poesiens främsta verkningsmedel och kännetecken, och den kunskaps- gren som framför andra ägnat sig åt poesiens rytmik är metriken. Traditionellt har den mätt och räknat stavelser, accenter och ljudupprepningar – en syssla som förlorat sin relevans efter den fria versens genombrott i den europeiska dikten. I Poesiens rytmik söker Eva Lilja formulera en samtida metrik genom att sammanföra den med nya kunskapsfält, som semiotik, fonologi och neurologi. Med varsam hand prövar hon vad den moderna kognitionsforskningens rön om hur den mänskliga uppmärksamheten fungerar kan kasta för ljus över den traditionella metrikens kunskaper om dikters form och verkningsmedel, allt grundat i den ursprungliga erfarenhet av rytm som allting springer ur – kroppen i rörelse.

ARIEL LITTERÄR KRITIK [7]
Språk och oförnuft
Konstens kunskap, kunskapens konst
En antologi redigerad av Magnus William-Olsson

Konstnärer avkrävs i allt höge uträckning ett förnuftigt förhållande till skapandet. I mötet med utbildning, forskning och ansökningar tvingas konstnärer att reflektera, referera och beskriva sina verksamheter. Den kunskapsteoretiska apparat som de därmed påtvingas är hämtad från filosofins och vetenskapernas traditioner, samma traditioner som ofta definierat sin förnuftighet gentemot just konstens oförnuft. Här finns ett dilemma, som denna bok försöker närma sig genom att pröva en kunskapsteoretisk begreppsbildning med utgångspunkt inte i förnuftets, utan i konsternas traditioner, språk och praktiker. Att veta, kunna, förmedla och förändra – vad innebär det i ljuset av konstens traditioner, praktiker och perspektiv? I denna tredje antologi under rubriken »Konstens kunskap, kunskapens konst« möter vi filosofen och professorn i retorik Mats Rosengren, författaren Helena Granström, komponisten Lars-Gunnar Bodin, konstnärerna Loulou Cherinet och Åsa Elieson samt översättaren, skriftställaren och lingvisten John Swedenmark, som alla med var sina utgångspunkter tänker över villkoren för konstens kunskapande.

tisdag 5 november 2013