FORSKARSEMINARIUM 20-21 APRIL

FSL:s forskarseminarium den 20–21 april (Schema längst ned)

OBS! anmälan ditt deltagande till: magnuswo.fsl@gmail.com

 

Vad heter ”Herren” på tjuvasjiska?

– Minne. Språk. Tradition –

Denna helg tematiserar FSL:s forskarseminarium relationen mellan muntligt och skriftligt, ett språkligt grundförhållande som kräver nya överväganden i hägnet av digitaliseringen. Språkets skriftliga och muntliga uttryck, förhållandena mellan läsa och lyssna, skriva och tala, omformuleras genom de former av uppmärksamhet, de vanor och sätt vi såväl tvingas till som skapar i umgänget den digitala erans nya apparater och tekniker. Grundläggande mänskliga villkor står på spel; minne, tradition, hur språkliga uttryck och verk tar plats i världen.

Helgen seminarium tar två stora grepp om frågan genom att ge plats åt två framstående föreläsare med var sina genomgripande erfarenheter och perspektiv på frågan om tradition; dels den tjuvasjiska Bibelöversättaren Eva Lisina, dels professor emeritus i iranistik vid Uppsala Universitet, Bo Utas.

 

Eva Lisina

Författaren och Bibelöversättaren Eva Lisina (f. 1939), är en centralgestalt i den samtida tjuvasjiska kulturen. Då översättningen till tjuvasjiska av Gamla och Nya Testamentet utkom 2010 var det den första icke-ryskspråkiga Bibelöversättningen i Ryssland. Den kulturella situation den landar i är komplicerad i flera aspekter. Kristnandet av Tjuvasjien är ett relativt sentida, och i någon mening oavslutat skeende; och relationen mellan konfession, språk och etnisk identitet är komplicerad. Å ena sidan uttrycker själva etnonymen ”tjuvasj” ursprungligen trostillhörighet snarare än språkgemenskap, och är på så vis tätt knuten till det förkristna och muntligt traderade trossystemet; å den andra är tjuvasjerna sedan generationer tillbaka konfessionellt rysk-ortodoxa. I Lisinas arbete med Bibeln omformuleras inte bara de kulturella grunderna för vad man kunde tala om som den tjuvasjiska religiösa identiteten, utan också förutsättningarna för den tjuvasjiska litterariteten. I de europeiska nationallitteraturerna har Bibelöversättningarna varit milstenar; men vad är den för den tjuvasjiska nationallitteraturen? Vad sker i sökandet efter det rätta ordet på tjuvasjiska för de bibliska begreppen? Blir Bibeltjuvasjiskan ett språk av neologismer? Eller av låneord? Eller blir det ett språk av ursprungsord, vars betydelser omkodas och förskjuts av det bibliska sammanhanget? Vad heter ”Herren” på tjuvasjiska?

I sin föreläsning ger Lisina en inblick i den biografiska bakgrunden till såväl sitt arbete. Under rubriken ”Hur jag blev Bibelöversättare” berättar hon om uppväxten på den fattiga tjuvasjiska landsbygden under och efter kriget, om sin familj och om vägen fram till Bibelöversättningen.

 

Bo Utas

Språkforskaren, essäisten och översättaren Bo Utas är Sveriges främsta kännare av persisk litteratur. Ett urval av hans essäer och översättningar utgavs förra året i två volymer under titeln Den persiska litteraturen (Molin & Sorgenfrei). 2004 redigerade och utgav han tidigare otryckta föreläsningar av sin lärare, den legendariske orientalisten H.S. Nyberg, under titeln Muntligt tradition, skriftlig fixering och författarskap. I dessa sensationella föreläsningar ställer Nyberg flera av de ”sanningar” vilka senare forskare, som t.ex. Walter J. Ong och Paul Zumthor etablerat, på ända. Framför allt lägger han fram material som grundligt ifrågasätter idén om den muntliga traditionens ”variabilitet”. Relationen mellan muntligt och skriftlig ställs i en helt annan dager av de orientaliska språkhistorierna. Förhållandet mellan ”ordagrannhet”, minne och tradition, ja, skriftens och talets själva samexistens formuleras på ett radikalt annorlunda vis.

Bo Utas har själv i flera texter berört samma ämne. I sin föreläsning, betitlad ”Språkets trädgårdsmästare – Muntlig och skriftlig tradering” kommer han att belysa dessa förhållanden.

Gennadij Ajgi

Seminariet utgår från Gunnar Wærness och Mikael Nydahls forskningsprojekt, som kommer att reflekteras i en skrift i Forskarseminariets skriftserie. En av de författare projektet arbetar med är i Sverige välkände tjuvasjisk-ryske poeten Gennadij Ajgi (1934–2006), bror till Eva Lisina. Som ryskspråkig poet ägnade Ajgi stor uppmärksamhet åt den ryska poesin som tradition, och när han på femtiotalet trädde in i den blev han själv till en av de instanser där denna tradition omförhandlades och utvecklades. Hans ryskspråkiga författarskap hör på en och samma gång till de nydanande och de djupt traditionsmedvetna, och ses, inte minst utomlands, som ett av nittonhundratalets viktigaste. Men bilden av poeten som flyttade från Tjuvasjien till Moskva och slutade skriva på tjuvasjiska är ofullständig. Under hela sitt liv behöll Ajgi sitt tjuvasjiskspråkiga författarskap, och till den tjuvasjiska litterära traditionen förhöll han sig lika uppmärksamt och aktivistiskt som till den ryska – både som poet och som översättare och introduktör. Han översatte modern europeisk poesi till tjuvasjiska, och gav bland annat ut antologier med polsk och fransk dikt; och den traditionella tjuvasjiska poesin översatte han till ryska och sammanställde i en antologi, som finns utgiven på flera europeiska språk (däribland svenska), men talande nog ännu inte på ryska. Men samtidigt som vi har en relativt klar bild av hur Ajgis roll i den ryska poesin ser ut når oss bilden av hans roll i den tjuvasjiska poesin bara som en sorts hörsägen.

Som en av helgens punkter kommer vi att se närmare både på den tjuvasjiske Ajgi och på samspelet mellan den tjuvasjiske och den ryske Ajgi, liksom även på samspelet mellan tjuvasjiskt och ryskt i bredare bemärkelse. I centrum står Ajgis tjuvasjiska långdikt »Fruktämne« från tidigt femtiotal – som på flera sätt intar en nyckelposition i hans tillblivelse som poet. Dels för sitt sätt att föregripa den poetroll och de poetiska temata han skulle förbli trogen under hela sitt verk; dels för att det var med en rysk översättning av denna dikt han trädde fram som poet med inför mentorn och vännen Boris Pasternak, varmed den också utgör ett slags språngbräda för hans ryska författarskap. Ajgis egen översättning till ryska har inte gått att återfinna; men inför seminariet har Lisina, som också är den som förvaltar broderns omfattande tjuvasjiskspråkiga kvarlåtenskap, gjort en nyöversättning till ryska, som legat till grund för den svenska översättningen.

 

PROGRAM

Lördag 20 april

Kungliga Konsthögskolan, Föreläsningsalen på plan 4. Flaggmansvägen 1, Skeppsholmen, Stockholm

10:00     Magnus William-Olsson, Gunnar Wærness och Mikael Nydahl hälsar välkomna

10:30     Mikael Nydahl, kort inledningsanförande

11:00     Eva Lisina, föredrag ”Hur jag blev Bibelöversättare”

11:30–13:00        Samtal

 

13:00–14:30        Lunch

 

Kungliga Konsthögskolan, Hus 28, Holmamiralens torg 8, Skeppsholmen Stockholm.

14:30-15.00        Magnus William-Olsson om muntligt/skriftlig, Platon, Derrida, mm.

15.00–15:30        Bo Utas, föreläsning ”Språkets trägårdsmästare – Muntlig och skriftlig tradering”

15:45.–16:30        Samtal

 

Lördag kväll

Kungliga Konsthögskolan, Hus 28, Holmamiralens torg 8, Skeppsholmen Stockholm.

20:00     Offentlig uppläsning: Tjuvasjisk, rysk och persisk dikt. Eva Lisina, Annika Bäckström,     
               Mikael Nydahl, Gunnar Wærness, Bo Utas.

               Vin och dans.

 

Söndag 21 april

Plats: Kungliga Konsthögskolan, Hus 28, Holmamiralens torg 8, Skeppsholmen Stockholm.

11:00–13:00    Ajgis tjuvasjiska långdikt »Fruktämne«. Läsning, analys, resonemang; fortsättning 
                        och summering av samtalen från lördagsförmiddagen.