Stockholms konstnärliga högskola hade dagen innan, för
första gången, slagit upp portarna till sina pampiga lokaler på Linnégatan 87.
The Society for Artistic Research gästade skolan för sin årliga kongress, detta
år under titeln ”Loitering with intent – a feast of research”. En hel del av
oss hade deltagit i öppningen kvällen innan och undertecknad hade lättad
konstaterat att där stod en flygel, precis som utlovat. Organisatoriskt hade främst
Julia Asperska och Mina Lilja Zwedberg varit närmast osannolikt hjälpsamma mitt
i röran då den nya högskolan skulle färdigställas och faktiskt nymålad och
inbjudande stod färdig till konferensens öppning. När nu FSL drog in lokalerna
var de fulla av verk och aktiviteter (för en överblick se: http://www.uniarts.se/in-english/loitering-with-intent-5-7-march/loitering-with-intent-programme
)
Magnus William-Olsson inledde seminariet med att berätta
att det hade sex ingredienser. En essä med titeln ”Seminariet som tankeform”
som översatts av den amerikanska poeten och översättaren Rika Lesser. De två texterna,
som seminariets deltagare kunnat läsa i förväg, hade så redigerats, formgivits
och givits ut av Mikael Nydahl i ett litet särtryck (se http://konstenskunskapkunskapenskonst.blogspot.se/
). Den fjärde ingrediensen var förstås Irina Sandomirskaja, den femte
framträdandet av pianisten Lisa Ullen och kontrabasisten Nina de Heney och den
sjätte ingrediensen var själva diskussionen som också spelades in och som kan
avnjutas som podkast här: http://fslpodcast.blogspot.se/ Han
berättade sedan om FSL och om kommande seminarium, den 16-18 maj som skall
ägnas temas ”Risk”. Mer om detta senare på denna blogg.
När Irina Sandomirskaja introducerats höll hon en
briljant föreläsning med utgångspunkt i följande fragment av Bachting (I Irinas
egen översättning):
“[Those] falsehoods and lies that
inevitably reveal themselves in one’s relations with oneself. An external image
of thought, an external image of the soul. It is not myself looking at the
world with my eyes from inside myself, but myself looking at myself through the
eyes of the world, through somebody else’s eyes; I am possessed by the Other. In
this, there is no naïve wholeness between the inner and the outer. [In front of
a looking glass, I am t]aking a peep at myself in my own absence. The naivety of
[believing in?] the fusion between the self and the other in a mirror image. An
excess of the Other. I have no point from which to contemplate myself from the
outside, I have no way to approach my own internal self-image. There are
somebody else’s eyes gazing at me from my eyes.” [Mikhail Bakhtin, “Man in
Front of a Looking Glass” (fragment dated 1943; translated from: Sobranie sochinenii, v. 5. Moscow 1997. P. 71)]
I sin föreläsning
kretsade Irina kring dialogen och dialogbegreppet hos Bakhtin och pekade på de
slags gemenskaper som ”tänka själv” öppnar för. Bakhtins tanke-spegel öppnar
för umgänge med de otaliga och främmande. Bakhtins spegel, liksom hans
karneval, blottar det mänskliga tillståndets post-mänskliga tillstånd. Invid
spegeln lade Irina så skriften och det vita pappret som det ensamma tänkandets
scen. Bakhtins skrivande var, sa Irina, ett skrivande utan publik, en
omständighet som ställer hans läsare i en prekär belägenhet. När vi läser hans
svarta bokstäver på det vita pappret gör vi det ur begäret efter att
brännas och brinna tillsammans med Bakhtins ord.
Efter Irina presenterade
MW-O pianisten Lisa Ullen och basisten Nina de Heney som därefter började en
lång vindlande, distinkt och kännande improvisation som såväl bekräftade som
ifrågasatte Irinas reflektioner kring det dialogiska. När improvisationen
slutligen var färdig svarade den fullsatta publiken med en dånande applåd.
Seminariet tog så paus
och återkom till en alldeles för kort diskussion som i sin helhet kan avlyssnas
här: http://fslpodcast.blogspot.se/
Det blev en intressant debatt som såväl läste Irinas föreläsning genom Lisa och
Ninas improvisation, som omvänt. En lång rad frågor av bland andra Lars
Hermansson, Anna-Lena Renqvist, John Swedenmark och Elena Dahl kring alltifrån improvisationens
över och underordningar, spegelbildens karaktär, narcissusmyten och mycket
mycket annat.
När de tre timmar vi hade
till vårt förfogande denna gång var till ända hade vi inte mer än nuddat vid de
många samtal, tankar och diskussioner som föreläsningar, repliker och inlägg
aktualiserat.
Många kom fram till
undertecknad och andra medverkande efteråt och uttryckte sitt gillande och sin
frustration över att så mycket förblivit outsagt. Vi hänvisade till att
samtalet på FSL ju lyckligtvis har en fortsättning. Nästa tillfälle bli
releasen av den nya boken i Skriftserien, antologin Methodos på restaurang Teaterköket T-huset Vallhallavägen 189
(Gamla Konstfack). Från kl. 17.30 serveras där vin och en enkel rätt för billig
penning och vid sju ungefär framträder antologins författare, Jan Håfström, Christina
Ouzounidis, Jonna Hjertström Lappalainen, Mats Persosson och undertecknad.
Välkomna!
Magnus William-Olsson
